Efter att ha varit ute flanerat i det vackra vårvädret börjar hungern göra sig gällande. Frågan som infinner sig är den samma som figurerat som titel både på romaner och politisk litteratur: Vad bör göras?
En man i sina bästa
år med spenderbyxorna på hade naturligtvis glidit in på närmaste
näringsställe och hört efter vad hovmästaren rekommenderade.
Men eftersom
jag vid detta tillfälle bar mina numera tämligen slitna jeans (inköpta på
Myrorna för 40 kr) med endast några fåtal kronor i den med plånbok
försedda bakfickan. Och eftersom redaktören (vilket denna bloggens
läsare numera vet) är försedd med ett återhållsamt sinnelag när det
gäller utgifter, var detta inte ett gångbart alternativ.
Nej, en händig man reder sig själv. Jag vänder kosan hemåt och rotar i skåpen. Se där, ett paket tortellini i kylskåpet och en burk fiskbullar i skafferiet. Grunden till en smakfull måltid.
 |
| Råvarorna exponerade på köksbänken - den tillsynes tomma buteljen innehåller fortfarande en skvätt närproducerat |
Vi piffar upp anrättningen med lite senap och svartpeppar. Som måltidsdryck väljer jag en prisbillig tysk öl (delvis av ekonomiska skäl och delvis i protest mot det småborgerliga ölnörderiet, har redaktören inköpt några flak fulöl på Stenaline)
 |
| Sjörullad fulöl är inte det sämsta |
Tortellinin kokas med fördel några minuter. Häll av vattnet och häll på fiskbullarna. Tillsätt en klick senap och rör om. Krydda efter behag. En smaklig lunch, färdig på fem minuter.
Servera gärna på en tallrik. En liten aperitif förhöjer njutningen. Om jag tröttnar på att titta på det nyladdade batteriet har jag lite god litteratur som förströelse i avsaknad av bordssällskap.
 |
| Enkel men trivsam dukning - Lägg märke till att julduken nu efter två år bytts till en vårig vaxduk |
En skvätt kaffe efteråt och redaktören mådde som den prins han innerst inne är och var redo att ta en välförtjänt tupplur.
 |
| Struktur och ordning i köket underlättar matlagningen |
